Kommunerna famlar i mörkret
Det råder en stor kunskapsbrist hos svenska kommuner och landsting när det gäller belysning. De flesta är medvetna om att det finns möjligheter till effektivisering, men för att investeringarna ska ta fart behövs mer utbildning som underlättar beslutsfattande.
De flesta av Sveriges kommuner och landsting anser att belysning är ett högintressant område för energieffektivisering. Men det råder kunskapsbrist gällande den energieffektiva tekniken och den stora sparpotentialen. Mycket få vet hur stor del av elförbrukningen i kommunala bolag och verksamheter som består av belysning, eller hur mycket energi man kan spara genom att byta ut en ålderdomlig belysningsanläggning i t ex en skola. Under tiden betalar kommunerna skyhöga elräkningar helt i onödan.
Det råder inte brist på engagemang. Däremot är det uppenbart att kunskapen måste bli bättre. Utan rätt underlag blir det självklart svårt att göra kvalificerade prioriteringar. Därför är det viktigt och värdefullt att framgångsrika exempel från andra kommuner och landsting lyfts fram.
Det största hindret för konkreta satsningar är ekonomin. Man vill mer än man kan. Eftersom det är svårt att beräkna kostnaderna, så att man kan väga dessa mot andra investeringar, blir det svårt att få loss investeringsmedel. Man tror också att det tar lång tid innan man kan räkna hem det investerade kapitalet och att satsningarna kommer att kräva stora resurser i form av pengar, tid och personal.
Det finns en enorm potential för ekonomisk besparing genom uppdatering av offentlig belysning. Det som krävs är vilja, engagemang och handlingskraft. För att skapa förutsättningarna är det viktigt att fortsätta sprida kunskap, göra det enkelt att beräkna besparingar och underlätta kloka beslut ute i kommuner och landsting. Investeringsviljan är god. Med kunskap och relevant underlag blir steget till en investering kortare.
