Så påverkas vi av ljuset

De senaste årens forskning visar att belysningens kvalitet påverkar oss människor såväl biologiskt som emotionellt. Samtidigt varierar behovet av ljus från person till person. Framtidens belysningslösningar måste därför individanpassas, menar miljöpsykologen Thorbjörn Laike, docent vid Lunds Tekniska Högskola.

Forskarna har idag en god kännedom om hur mycket ljus vi behöver för att se och arbeta. De senaste årens forskning visar också hur ljuset styr vår vakenhet och sömn. Startskottet för en ny och mycket aktuell trend inom belysningsforskningen blev upptäckten av den så kallade tredje receptorn på ögats näthinna år 2002. Den tredje receptorn förmedlar inte visuell information, utan fokuserar enbart på att förmedla ljusimpulser via en biologisk nervbana. Nervbanan passerar hypofysen som påverkar utsöndringen av vakenhetshormoner. Plötsligt blev det möjligt att undersöka hur vi med hjälp av artificiellt ljus kan bidra till att människor mår bättre.

- Vad gäller ljusets biologiska inverkan börjar vi nu få en ökad kännedom. Den om ljusets emotionella inverkan befinner sig dock ännu i sin linda, säger Thorbjörn Laike, som sedan drygt 20 år forskar i ämnet miljöpsykologi.

Thorbjörn Laike menar att det nya inom ljusforskningen är att ta tillvara kunskapen om hur mycket ljus vi behöver för att se och arbeta, men att också ta hänsyn till de två andra mycket viktiga faktorerna: våra biologiska behov för att styra vår vakenhet och sömn samt det emotionella, det vill säga vår totala upplevelse av miljön.

Inom belysningsforskning har Laike tidigare tillsammans med Rikard Küller, också vid Lunds Universitet, studerat hjärnans aktiveringsgrad i relation till olika driftdon, en komponent som finns i lysrörsarmaturer. I studien, som initierades av en brittisk forskare konstaterades att personer som satt i miljöer med belysning med så kallade konventionella driftdon, som finns i äldre lysrörsarmaturer, drabbades av signifikant större andel huvudvärk än de med modern belysning med så kallade HF-driftdon. De svenska forskarna upptäckte att det fanns en grupp som uppvisade en markant flimmerkänslighet och som därmed påverkades ganska starkt både neurofysiologiskt och prestationsmässigt.

Genom anpassat ljus kan människor må bättre

- Genom att byta till stressminskande, goda HF-don kan man bespara lidande och pengar. Därför är det idag skrämmande att HF-don, som ger lägre energianvändning, endast används i cirka 50 procent av dagens belysningsanläggningar. Detta trots att konventionella driftdon bevisligen har en såväl negativ energieffekt som en negativ effekt på hälsan – framförallt utlöser det omedvetna flimret från lysrör med gamla driftdon stress, särskilt hos yngre människor.

Ett annat forskningsområde som Laike tillsammans med bland annat Tommy Govén fördjupat sig i och där de tagit hänsyn till såväl de biologiska och visuella som de emotionella aspekterna, är en labbstudie från 2005/2006 om hur mängden av det omgivande ljuset påverkade förhållandena på en arbetsplats utan fönster. I studien hade man normal belysningsstyrka på arbetsytan. Samtidigt varierades omfältsljuset i tre steg från mörkt till mycket ljust.

- Studien visade att omfältsljuset påverkade vakenhetshormonet. Ju mer omfältsljus, desto högre hormonnivå. Det visade sig också att man kände sig mer aktiv ju högre omfältsljus man vistades i. Men det verkligt intressanta, menar Thorbjörn Laike, var att man kände sig mest positiv vid lagom mycket ljus och mest negativ och sämst till sinnes vid mycket ljus omgivning.

- Vi måste tänka på ljusets kvalitet och på hur ljuset riktas, men inte minst på ljuset runt om oss på till exempel väggar, det så kallade omfältsljuset. Detta ljus spelar en mycket stor roll, även fysiologisk, och har faktiskt en större inverkan än vi tidigare trodde.

Om vi upplever miljön som harmonisk mår vi bra, känner stimulans och kan koncentrera oss. Men om en stor del av den mentala energin går åt till att avskärma oss, känner vi oss stressade och blir irriterade.

- Problemet är dock att vi fortfarande inte har någon artificiell ljuskälla som har dagsljusets kvaliteter. Och ibland har vi lite lättvindigt ersatt dagsljus med artificiellt ljus, konstaterar Laike.

För att mäta dagsljusets betydelse följde Laike under ett års 60 fjärdeklassare i fyra olika klassrum och mätte sömnhormonet melatonin och vakenhetshormonet cortisol. Dessutom studerade han barnens akademiska utveckling i läsning, skrivning och matematik.

- Den grupp elever som i klassrummet hade god tillgång till dagsljus presterade, generellt sett, bättre än de som hade mindre tillgång till dagsljus.

Det som avgör om ett ljus eller en belysning är bra ur hälsosynpunkt beror, enligt Laike, på i vilken situation och i vilket sammanhang man befinner sig i.

- I en miljöpsykologisk modell använder vi begreppet behavioral settings, ett behovsanpassat läge. Här kan vi dock inte isolera det psykologiska inslaget och ge rådet gör aldrig si, gör alltid så. Istället måste vi vid utvärderingen av en belysning alltid titta på det totala och helheten i situationen. Vi kan ta fram en grundmodell för en bra och upplevelseanpassad belysning. Men sen blir det ett mycket omfattande appendix med alla behovsanpassade och individuella belysningslösningar.

Aktuell forskning visar att:

• Dagsljus är livsviktigt. Ännu finns ingen ljuskälla som kan ersätta dagsljusets kvaliteter.

• Belysningens kvalitet påverkar kroppens hormoner.

• Flimmer från gamla lysrör utan HF-don kan ge stress och huvudvärk.

• Ljusets riktning har stor betydelse. Lagom med ljus runt arbetsplatsen är också viktigt. Det räcker inte att man bara har ljus på arbetsytan. Felaktigt ljus kan påverka sinnesstämningen negativt.